ser ingen utväg

detta är rent ut sagt förjävligt.
letar praktikplats fortfarande efter halva tiden har gått och jag får ingen hjälp alls från skolan.
hittade en plats, kontaktade rektorn själv och hon sa att det gick jättebra. men nu fick man höra att det inte finns plats helt plötsligt. och min lärare bara fortsätter tjata på mig om att jag ska gå till den platsen jag fick från början.

kul. precis som hon tror jag är STOLT över att jag har suttit hemma nu såhär länge? precis som jag tycker det är SKÖNT och KUL? jag vill komma igång. fanns en tid då jag var motiverad och trodde på mig själv men fan heller jag gör det nu. allt kommer gå åt helvete. jag har redan en praktikjävel jag måste ta igen i sommar, och jag klarar fan inte två st. får jag inte godkänt i båda får jag inte ta studenten vilket innebär att jag kommer hoppa av skiten helt o hållet.

och vem fattar inte att jag inte kan gå till den platsen jag fick först? för det första har jag ju varit hemma nu skitlänge, hur fan skulle det se ut om jag kom dit nu bara... "hej jag är här nu?" lol.
för det andra så ville jag inte vara där. man kan fan inte prestera bra om man inte trivs.

så nu lutar det återigen om ett avhopp. kul säger jag bara. inte få vara med om studenten som jag så gärna vill.. kommer bara vara utanför. vara glad åt andras skull som jag ALLTID får vara.
"gud vad kul du har tagit körkort"
"oj tar du studenten nu, det ville ju jag också"
aldrig kommer någon vara glad för mig, det har jag märkt de senaste dagarna.


jävla äckliga värld man lever i. jag pallar inte!