tankar.

fattar inte hur jag ska palla. måste hitta en utväg. MÅSTE ta tag i det!

vaknade upp bredvid världens bästa älskling imorse <3

kom iaf inte längre än av bussen till skolan förrän jag åkte hem. klarar inte detta längre. all denna stress, oro, press.. jag har aldrig varit ett stort fan av skolan, har sett lektioner som något att lida igenom, och själva skolan som något att göra o träffa kompisar. jag fattar innebörden, man ska lära sig, veta vad man vill i framtiden, få utbildning.
men så är det inte för mig. jag har skiftat mellan olika linjer genom gymnasiet, för jag inte vet vad jag vill. jag antar att jag inte bryr mig. vill såklart få ett jobb o vet att det e svårt att få, men var o när det blir bryr jag mig inte om..

men ändå gör jag vad jag kan. jag försöker kämpa, o det gör jag SJÄLV.. vilket jag inte orkar mer. jag vill bara sluta med skolan helt, men ändå inte. vill vara med om allt de andra får vara med om, med student, och vänner.
men vad ska jag göra? jag orkar inte längre ha ont i magen varje morgon jag ska till skolan, ha ångest hela helgen för jag tycker det går för snabbt, vill kunna slappna av.. jag VILL gå i skolan. jag VILL klara mig ut på trappan.
men det går inte. inte såhär.


frågorna är; är det värt att förstöra min egna framtid genom att hoppa av, eller ska jag gå o må dåligt på ett ställe jag inte vill vara på, i lite mer än ett år till? jag kan ju också byta linje igen, och ge det en chans till, men är det värt att gå ett extra år då? eftersom jag hatar skolan, skulle jag klara ett extra år? man kan ju trivas bättre om jag bytar kanske, men hur vet jag det innan jag bytar? men inga svar har jag.